Yhdistelmässä 0n 16 kpl TerminatorXXL 11 pankkoja, joitten tolpat on lisävahvistettu terminaalityyppisen lastauksen ja purun vaatimusten mukaisesti. Lähettäjä Heikki Jokela / 5.1.2015
ruotsalaiset ajaa samankuorman 8 pankolla...onko järkee? Lähettäjä veke / 5.1.2015
On tietenkin parempi tulos kahdeksalla XXL 12.5 pankolla, jos ei ole kolmosta tai silppurankaa. Lähettäjä Heikki Jokela / 5.1.2015
Metallista se on Volovokin tehty. Lähettäjä pahkasika / 6.1.2015
Joo painavin puuauton alusta. Lähettäjä ja löyhin / 6.1.2015
Mikä kuorma-auto on rakennettu alumiinista .
- hytti -runko -jouset -akselit -lohko -kampiakseli -vetokytkin ja palkki
Olihan se AlumiiniSisu 1979 , kun Homming yritti säiliörekaksi. Lähettäjä metallurgiaa / 6.1.2015
Holming !!! Lähettäjä Rauma / 6.1.2015
Holming oli itsekantavalla säiliöllä oleva VOLVO: Lähettäjä volovoo / 6.1.2015
Katoppa kun on komee!!!! Lähettäjä Huippu pölliauto!!! / 7.1.2015
On vetästy pankotkin oikeasta pakasta. Lähettäjä Maanteitten VALTTIKORTIT / 7.1.2015
Taitaa painaa saman, kun keskiverto 76 tonninen kraanalla. Lähettäjä likimain / 7.1.2015
Paljonkohan on tonneja kyytissä. Lähettäjä olisko 76.0 t / 7.1.2015
94 - 26 = 68 ???? Lähettäjä joo, vai ei / 7.1.2015
Euroopan suurin ja hienoin puutavara-auto. Lähettäjä Tukkimies / 8.1.2015
Med HCT(High Capacity Transport)-fordon avses i Finland större fordon än vad som nuförtiden är tillåtna, dvs. fordon som är över 25,25 meter långa eller fordonskombinationer vars totalvikt är över 76 ton. De omfattande investeringsplaner som produktionsanläggningarna inom skogsindustrin och kraftverk som använder energivirke har för de närmaste åren uppställer krav på utveckling av logistiken och lönsamheten hos virkesanskaffningen. Om de planerade investeringarna realiseras, kan den årliga användningen av virke öka med mer än 5 miljoner kubikmeter redan fram till år 2017. Målet för den nationella skogsstrategin är att både de årliga avverkningarna av stamved och den årliga användningen av skogsflis för energiproduktion ökar med 15 miljoner kubikmeter fram till år 2025. Anskaffningslogistiken påverkar för sin del den finländska skogsindustrins konkurrenskraft och således produktionsvolymerna och sysselsättningen i Finland. Med hjälp av stora HCT-fordon för virkestransporter kan enhetskostnaderna för transporter sänkas upp till tjugo procent, eftersom nyttolastens andel av fordonets totala vikt ökar. Att köra med större fordon på vägar av lägre klass och på skogsvägar innebär en större utmaning på grund av den utökade längden och större vikten. Av denna anledning kommer den logistik som utnyttjar HCT-fordonen sannolikt att avvika från den traditionella logistiken inom virkestransporterna. Eventuella omlastningar vid terminalerna minskar kostnadsfördelarna med HCT-transporter, men användningen av terminaler har flera andra fördelar vars kostnadseffekter ännu inte blivit bedömda. I denna förundersökning har man samlat de första forskningsresultaten och beräkningarna av hur HCT-fordonen påverkar ekonomin i virkestransporterna, de logistiska koncepten, trafiksäkerheten, bränsleförbrukningen och utsläppen. Utgående från nämnda material och de undersökningar som gjorts i Sverige kan HCT-fordonen ha bättre lönsamhet och vara säkrare än de nuvarande fordonskombinationerna. Skillnaderna mellan olika fordonskombinationer beror dock förutom på totalvikten också exempelvis på fordonets konstruktion, transportrutterna och de volymer som transporteras. För mer långtgående slutsatser krävs det således ytterligare forskning och experimentering. För närvarande har två kombinationer för virkestransporter ett HCT-tillstånd på prov. Dessutom behandlar Trafiksäkerhetsverket Trafi som bäst en ansökan om tillstånd till provkörning med fem andra kombinationer. Som en av utmaningarna för HCT-logistiken har man identifierat sådana flaskhalsar i trafikinfrastrukturen (särskilt broar) som begränsar trafiken med stora fordon. Under förundersökningen har man preliminärt identifierat potentiella HCT-transportkorridorer med tanke på virkestransporterna. Fastställandet av korridorerna bör preciseras för att man vid utvecklandet och underhållet av infrastrukturen i tillräcklig utsträckning kan ta hänsyn till HCT-trafikens behov.
Kontaktperson vid arbets- och näringsministeriet: Närings- och innovationsavdelningen/Sixten Sunabacka, tfn 029 506 3562 Lähettäjä HCT / 4.5.2015
Kommentit
Yhdistelmässä 0n 16 kpl TerminatorXXL 11 pankkoja, joitten tolpat on lisävahvistettu terminaalityyppisen lastauksen ja purun vaatimusten mukaisesti.
Lähettäjä Heikki Jokela / 5.1.2015
ruotsalaiset ajaa samankuorman 8 pankolla...onko järkee?
Lähettäjä veke / 5.1.2015
On tietenkin parempi tulos kahdeksalla XXL 12.5 pankolla, jos ei ole kolmosta tai silppurankaa.
Lähettäjä Heikki Jokela / 5.1.2015
Metallista se on Volovokin tehty.
Lähettäjä pahkasika / 6.1.2015
Joo painavin puuauton alusta.
Lähettäjä ja löyhin / 6.1.2015
Mikä kuorma-auto on rakennettu alumiinista .
- hytti
-runko
-jouset
-akselit
-lohko
-kampiakseli
-vetokytkin ja palkki
Olihan se AlumiiniSisu 1979 , kun Homming yritti säiliörekaksi.
Lähettäjä metallurgiaa / 6.1.2015
Holming !!!
Lähettäjä Rauma / 6.1.2015
Holming oli itsekantavalla säiliöllä oleva VOLVO:
Lähettäjä volovoo / 6.1.2015
Katoppa kun on komee!!!!
Lähettäjä Huippu pölliauto!!! / 7.1.2015
On vetästy pankotkin oikeasta pakasta.
Lähettäjä Maanteitten VALTTIKORTIT / 7.1.2015
Taitaa painaa saman, kun keskiverto 76 tonninen kraanalla.
Lähettäjä likimain / 7.1.2015
Paljonkohan on tonneja kyytissä.
Lähettäjä olisko 76.0 t / 7.1.2015
94 - 26 = 68 ????
Lähettäjä joo, vai ei / 7.1.2015
Euroopan suurin ja hienoin puutavara-auto.
Lähettäjä Tukkimies / 8.1.2015
Med HCT(High Capacity Transport)-fordon avses i Finland större fordon än vad som nuförtiden är tillåtna, dvs. fordon som är över 25,25 meter långa eller fordonskombinationer vars totalvikt är över 76 ton. De omfattande investeringsplaner som produktionsanläggningarna inom skogsindustrin och kraftverk som använder energivirke har för de närmaste åren uppställer krav på utveckling av logistiken och lönsamheten hos virkesanskaffningen. Om de planerade investeringarna realiseras, kan den årliga användningen av virke öka med mer än 5 miljoner kubikmeter redan fram till år 2017. Målet för den nationella skogsstrategin är att både de årliga avverkningarna av stamved och den årliga användningen av skogsflis för energiproduktion ökar med 15 miljoner kubikmeter fram till år 2025. Anskaffningslogistiken påverkar för sin del den finländska skogsindustrins konkurrenskraft och således produktionsvolymerna och sysselsättningen i Finland.
Med hjälp av stora HCT-fordon för virkestransporter kan enhetskostnaderna för transporter sänkas upp till tjugo procent, eftersom nyttolastens andel av fordonets totala vikt ökar. Att köra med större fordon på vägar av lägre klass och på skogsvägar innebär en större utmaning på grund av den utökade längden och större vikten. Av denna anledning kommer den logistik som utnyttjar HCT-fordonen sannolikt att avvika från den traditionella logistiken inom virkestransporterna. Eventuella omlastningar vid terminalerna minskar kostnadsfördelarna med HCT-transporter, men användningen av terminaler har flera andra fördelar vars kostnadseffekter ännu inte blivit bedömda.
I denna förundersökning har man samlat de första forskningsresultaten och beräkningarna av hur HCT-fordonen påverkar ekonomin i virkestransporterna, de logistiska koncepten, trafiksäkerheten, bränsleförbrukningen och utsläppen. Utgående från nämnda material och de undersökningar som gjorts i Sverige kan HCT-fordonen ha bättre lönsamhet och vara säkrare än de nuvarande fordonskombinationerna. Skillnaderna mellan olika fordonskombinationer beror dock förutom på totalvikten också exempelvis på fordonets konstruktion, transportrutterna och de volymer som transporteras. För mer långtgående slutsatser krävs det således ytterligare forskning och experimentering. För närvarande har två kombinationer för virkestransporter ett HCT-tillstånd på prov. Dessutom behandlar Trafiksäkerhetsverket Trafi som bäst en ansökan om tillstånd till provkörning med fem andra kombinationer.
Som en av utmaningarna för HCT-logistiken har man identifierat sådana flaskhalsar i trafikinfrastrukturen (särskilt broar) som begränsar trafiken med stora fordon. Under förundersökningen har man preliminärt identifierat potentiella HCT-transportkorridorer med tanke på virkestransporterna. Fastställandet av korridorerna bör preciseras för att man vid utvecklandet och underhållet av infrastrukturen i tillräcklig utsträckning kan ta hänsyn till HCT-trafikens behov.
Kontaktperson vid arbets- och näringsministeriet: Närings- och innovationsavdelningen/Sixten Sunabacka, tfn 029 506 3562
Lähettäjä HCT / 4.5.2015
Kommentoi kuvaa